blodsockermamma.blogg.se

En blogg om blodsocker, low carb, lchf, paleo, inredning och mode!

Ofrivillig barnlöshet..

Publicerad 2013-07-06 10:55:00 i Allmänt

 

Jag är gravid med mitt 3 barn idag, redan i 8 mån. Men jag har varit gravid hela 13 ggr. Mitt senaste missfall hade jag i vecka 17 men som oftast hade jag missfall i vecka 5-7.

Vi har gjort utredningar min man och jag men vi har inte hittat någonting. Som vi kämpat! Och som jag gick upp i vikt av detta. Så fort jag blir gravid har jag alltid skjutit iväg i vikten och när vi försökte med barn nr 2 orkade jag inte ta tag i träning mellan varje varv. Dels för att man ska ”blöda ut” och dels för att jag nästan blev apatisk av allt som hände. Jag sket verkligen i vilket. När jag var på inskrivningen för mitt andra barn vägde jag 73 kg. Det väger jag inte ens idag och då är jag höggravid.(jag väger 70kg just nu)

 

Iaf. Utredning efter utredning, inga resultat på nån av oss. Däremot skulle vi få testa att ta blodförtunnande nästa gång jag blev gravid. Den gången gick det och jag gick till vecka 36+1 med mitt andra barn.

På förlossningen vägde jag 89kg.

Undertiden som jag var gravid hände det något konstigt på jobbet. Folk började bli så hurtiga och tränade som tokar. De började även räkna kalorier och kunde därför dricka mycket lightläsk, redbull och även äta godisar, 5 om dagen var okej bara man höll sig till det.  Jag har alltid varit extremt emot lightprodukter och även känt att räkna kalorier inte kan vara någon bra idé.  Däremot så började min kollega som sitter bredvid mig med lchf. Jag var emot detta också. ”tänk på ditt kolesterol, för mycket rött kött är inte bra, hjärnan behöver kolhydrater”

Hon gav det 1 månad. Hon gick ner 1 kg i vikt men man såg hur kroppsformen på henne förändrades. Extremdiet kallade jag det.

Men så efter förlossningen galen som jag är i ost så vräkte jag i mig brie och andra feta dessertostar. Och så tänkte jag, jag ska också ge detta en chans.

Jag gick ner 31 kg! det tog ungefär 8 månader och jag lät det ta den tiden.

Undertiden började jag läsa på mer och mer. Jag följde olika bloggar för att få tips på mat.

Sen började jag träna. Jag gick på gruppträning och sprang innan träningen på löpband. Jag gick inte ner mer men magen försvann helt och jag var för första gången i mitt liv äntligen helt platt om magen!

Efter jul-uppehållet hade jag gått upp 2 kg, nu ställde jag undan vågen och tänkte att nu skiter jag i våg och vikt, min allmänna hälsa är bättre att fokusera på. Jag tränar så mycket och tycker det är så roligt så det här kommer gå bra.

Men jag märkte hur mina muskler i magen blev sämre, så jag tränade hårdare. Gjorde plankan om kvällarna, situps fick jag lära mig att man inte ska göra som nybliven mamma.

Jag ställde fram vågen igen, + 3 kg! Vad höll på att hända?

Jag hade tillåtit mig lite mer kolhydrater. Vi åt pasta på lördagskvällar tex. Nu blev det stopp med detta. Strikt lchf kost åkte på igen. Efter 2 månader hade jag gått ner 1,5-2 kg.

Magen putade ut igen. Vad gjorde jag för fel?!

 

Nu är vi i mitten på februari. Mensen var lite sen och eftersom vi kämpat som vi gjort hade jag både ägglossningstest och graviditetstest i överflöd. Jag tog ett graviditetstest. Positivt.

Jag var helt i chock, sen ringde jag min man i fruktan. Vad skulle han säga? Jo vi skulle göra abort. Min kropp och själ hade gått igenom för mycket för detta. Men vi resonerade lite så att undertiden som vi väntade på tiden på sjukhuset att få göra abort skulle jag säkert få missfall endå. Vi trodde att jag precis blivit gravid.

Nu kände jag även av alla symptom. Jag mådde ju illa konstant. Jag kände mig svullen.

 

Början på mars var vi inne på sjukhuset. De frågade vilken vecka jag var i, 3-4 kanske 5 sa jag då. För att veta vilken sorts abort vi skulle göra så skulle jag göra ultraljud. Det här hade vi fruktat för jag hade sagt till min man att ser jag ett hjärta finns det ingen chans att jag gör abort. Men i vecka 3-4-5 ser man oftast bara en hinnsäck sa doktorn så vi behöver inte vara oroliga för detta.

Doktorn kände och klämde först och gav mig en konstig blick. Sen gjorde vi ultraljudet. Jag var i vecka 12 och hjärtat slog och den levde där inne!

 

Fanns ingen chans att vi kunde göra abort nu. Vi grät båda. Förmodligen av chocken. En sån här graviditet hade vi inte varit med om innan. När allting fungerat?

 

Jag förstod direkt efter detta och vi landat i allt att självklart hade min förändrade kost med detta att göra!

 Jag hade ju stridit helt mot livsmedelsverkets rekommendationer. Ätit mer fisk än någonsin mer hälsosamma fetter. Slutat helt med margarin och lättprodukter(har aldrig använt light men lätt trodde jag var bättre)

 

Kunde kosten och min vikt ha spelat in? Jag är helt säker på detta. Eftersom det är första gången som jag är gravid utan hjälpmedel från första början!

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Annie

Efter år av försök och aldrig lyckats bli med barn slog det till ordentligt när jag la ner vete och socker, började träna och fick en helt ny livsstil. Nu är jag mamma till 3 pojkar och lycklig, trött och väldigt nöjd..:-)

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela